Månadsarkiv: februari 2013

Till Swakopmund

25 februari
Efter frukost och poolbad åkte vi vidare ca 40 mil norrut till Swakopmund. Återigen var det otroligt vackert och omväxlande landskap och vi hade vårt temperaturrekord på 45 grader. Väl framme i Swakopmund vid kalla Atlanten var det 24 grader svalare som tur var, och vi tog in på Alte Brucke Camp Site i utkanten av stan. Här har vi tillgång till internet så förhoppningsvis går det även att ladda upp lite bilder.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier: Namibia | Lämna en kommentar

Naukluft Mountains

24 Februari
Vi var trötta efter en tidig morgon och promenaden över dynerna så vi åkte bara ca 10 mil österut upp i Nakluft Mountains till Zebra River Lodge där vi lyxade till det med boende i hus. På vägen stannade vi vid Neuras Wine and Wildlife Estate, en av endast tre vingårdar i Namibia. Vi provade deras vin Namib Red och åt en ostbricka. Neuras Wine producerar bara 3000 flaskor om året, den huvudsakliga sysselsättningen är att fånga in problematiska leoparder och geparder som ställer till det för farmare. Djuren släpps sedan ut på annan plats. Det finns mycket leopard och gepard i hela Namibia, men tydligen jagar de i regel inte getter och får.

Framme på Zebra River Lodge badade vi i poolen (som var kall!) och tog det lugnt fram till middagen. Jag fick lite tid att gå igenom bilder. Vi åt en supergod tre-rätters middag med Kudu som huvudrätt och det kändes skönt att lägga sig i en riktig säng efter mer än en vecka i tält. Senare på natten saknade vi dock tältet för det var otroligt varmt i rummet, i tältet fläktar det i alla fall och blir inte för varmt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier: Namibia | Lämna en kommentar

Sesriem och Sossusvlei

23-24 Februari
Efter Brukkaros åkte vi ytterligare 40 mil västerut till Sesriem genom ett otroligt omväxlande landskap. Namibia är helt fantastiskt på så sätt, landskapet ändrar hela tiden karaktär. Och ingenstans bor det människor, bortsett från någon enstaka här och där som håller getter och får. Det bor bara ca 2 miljoner människor i Namibia och de flesta bor i de norra delarna. Vi har knappt sett några andra bilar på vägarna.

Sesriem gränsar till sandöknen som sträcker sig härifrån västerut hela vägen till Atlanten. På grund av sanddynerna och då framför allt Sossusvlei är det det främsta turistmålet i Namibia. Sanddynerna är de högsta i världen på ca 300 meter som högst. Vi tog in på Sesriem Camp Site och drack ett par kalla öl i baren, smakade gott i den 40 gradiga värmen. Efter poolbad åkte vi en sväng till Elim Dune några kilometer från campingen för att titta på solnedgången. Det visade sig vara en flopp, det var bara jobbigt att gå upp på dynen och inte någon speciell vy. Sen åt vi en god köttbit i restaurangen.

Dagen efter hade vi ställt väckarklockan på 04:30, enligt uppgift skulle gaten till nationalparken där Sossusvlei ligger öppna klockan 5, och man vill åka ut så tidigt som möjligt för att kunna klättra upp på dynen innan det blir allt för varmt. Irriterande nog öppnades gaten först klockan 5:45, men då hann vi i alla fall med lite kaffe när vi väntade. Vi körde de 65 kilometrarna ut till Sossusvlei och gick först upp till Dead Vlei och fotade lite innan vi klättrade upp på Sossusvlei från ”fel” håll och gick tillbaka till bilarna längs med kammen. Utsikten var fantastisk och barnen var jätteduktiga som orkade gå hela vägen, det började bli varmt och det var jobbigt att gå i sanden, framför allt klättringen upp för dynen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier: Namibia | 2 kommentarer

Brukkaros Mountain

22 Februari
Vi lämnade Kgalagadi och åkte vidare in i Namibia på förmiddagen. Det blev en bilåkardag, vi var inte framme vid Brukkaros förrän kl 15 och vi körde upp till Upper Rest Camp, 2 km upp mot berget på en 4×4-väg. Brukkaros Mountain är en 80 miljoner år gammal vulkan som sticker upp i ett i övrigt platt landskap. Det var platt i princip hela den 35 mil långa vägen från Mata-Mata. På kvällen gick vi en promenad upp till vulkankratern och när vi kom tillbaka till campen hade hundratals getingar kommit dit, förmodligen hade de upptäckt att vi hade vatten. Det blev nästan omöjligt att sitta ute men som tur var försvann de när det började skymma. Morgonen efter väcktes vi av getingsurr utanför tältet i gryningen, så vi packade ihop och åkte utan frukost.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier: Botswana | Lämna en kommentar

Kgalagadi National Park

Efter andra etappen på Mabuasehube Wilderness Trail åkte vi över Nossob Rivers torra flodfåra till sydafrikanska sidan av Kgalagadi Transfrontier Park. Nu börjar en massa regler gälla igen. Man får inte kliva ur bilen var man vill, inte titta upp genom takluckan och annat som känns onödigt när man har vant sig med friheten i Botswana. Samtidigt är det ju såklart skönt med faciliteter som vatten, toalett, dusch, pool och annat. Vi såg tre lejon som låg och sov på vägen och ytterligare tre lejon vid vattenhålet vid Nossob Camp.

Efter en natt på Nossob Camp åkte vi söderut längs med Nossob Rivers torra flodbädd till Twee Riveren Camp. Vi såg ytterligare en lejonhanne och en African Wild Cat samt en massa Springbock, Oryx, Gnu och Struts. Eftersom det är halvöken och gles växtlighet är det lätt att titta efter djur.

Efter Twee Rivereen åkte vi vidare till Mata-MataCamp vid Namibiska gränsen. Förutom antiloperna såg vi två geparder under ett träd, en African Wild Cat och giraffer.
Totalt har vi sett i Kgalagadi: Lejon, Gepard, African Wild Cat, Springbock, Gemsbock/Orux, Red Hartebeest, Eland, Stenbock, Blue Wildebeest, Kudu, Giraff, Struts, Warthog, Black-backed Jackal, Yellow Mongoose, Ground Squirrel. Det är öppet och vacker natur, och den finaste park vi hittills har besökt i Sydafrika (och till det kan läggas ett stort plus med den orörda Botswanska sidan). Om man inte har barn under 12 år finns det ett antal ”Wildernes Trails” på den Sydafrikanska sidan man får åka, flerdagars med övernattning. I Botswana har de inte samma regler för den wildernes trail vi åkte.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier: Botswana, Sydafrika | 1 kommentar

Mabuasehube

15 Februari
Bosse och Gunilla har kommit till Sydafrika för att följa med på en resa till Botswana och Namibia. Vi kom iväg efter lunch och åkte N4 västerut till Botswana genom Pioneer Gate/Skilpadshek Border Post och vidare till Motse Lodge några kilometer utanför Kanye där vi tog in på deras camping.

16-18 Februari
Vi fortsatte tidigt och åkte de resterande 40 milen till Mabuasehube National Park, som är en del av Kgalagadi Transfrontier Park, en nationalpark som både sträcker sig in i Sydafrika och Botswana. Parken är gemensam sen 1999 och är nästan 40 000 kvadratkilometer. Landskapet är grässavann och halvöken med sanddyner och gles växtlighet.

I Botswana bodde vi på Monomodi Camp 2 (KTMON2) och Khiding Camp 1 (KTKHU01) innan vi påbörjade Mabuasehube Wilderness Trail mot Nossob i Sydafrika. Trailen är 15 mil lång och körs på två dagar med en övernattning vid Mosimane salt pan och måste förbokas innan. Endast ett sällskap får åka per dag, så man är garanterat ensam. Det var fin sandväg, en del dyner men lättkört. Vi såg Oryx, Springbock, Struts, Gnu, Stenbock, Kudu, Eland, Red Hartebeest, Cape ground squirrel, Black-backed jackal och en hel del lejonspår. Eftersom det är halvöken finns inte de djur som behöver tillgång till dricksvatten som elefant, noshörning och zebror. Olivia och Fredrik var uppe och kissade en natt och då var det en skorpion vid bilen och vid ena campen var det en stor ödla (monitor) mellan taken i vår ”A-frame” (soltak). Temperaturen har legat på mellan 35-40 grader, som varmast har det varit 42 grader. Mabuasehube är fantastiskt fint, kan verkligen rekommenderas för den som vill se afrikansk vildmark och inte måste se alla ”Big 5” eftersom noshörning, elefant och buffel inte finns här. Istället får man se en del av den orörda natur som finns kvar i Afrika på ett naturligt sätt, utan att trängas med andra.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier: Botswana | Lämna en kommentar

Grattis Olivia 6 år!!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kategorier: Sydafrika | 3 kommentarer

Blogg på WordPress.com.